Hebron rehabiliteras och återupplivas

Ett av hundratals hus i Hebrons gamla stad som restaurerats av Hebron Rehabilitation Commitee i syfte att bevara och bejaka stadens historia samt återbefoka det gamla centrum som övergivits av många palestnier på grund av de israeliska bosättarnas- och den israeilska militärens närvaro.

Hebron grundades för ca 5500 år sedan och är därmed en av världens äldsta städer. Här sägs Abraham, Sara, Isak, Jakob och deras fruar ligga begravda vilket gör staden helig för alla ”bokens folk”: kristna, judar och muslimer. Hebron har styrts av romare, bysantiner, korsfarare, muslimska imperier, ottomaner och det brittiska mandatet. Den gamla delen av staden är lika stor som Jerusalems dito och innehåller fantastiska byggnader som är upp till 1000 år gamla.

Idag bor cirka 170.000 människor i Hebron. Den israeliska ockupationen och de israeliska bosättningarna inne i stadens centrum har medfört att delar av staden helt eller delvis stängts av för palestinier. Den viktigaste affärsgatan Shuhada Street, med de gamla kött- och grönsaksmarknaderna är delvis förbjuden för palestinier att röra sig på. Utegångsförbud (upp till tre månader i sträck), checkpoints och räder av den israeliska armén har gjort livet svårt i den gamla staden som numera kallas ”Ghost Town”. I området runt den gamla souken (marknaden) har 42% av husen och lägenheterna i övergivits och knappt 80% (ca1,800) av alla de butiker som tidigare utgjorde Hebrons kommersiella centrum stängts (källa B'tselem). En del av butikerna har stängts på order från militären, men majoriteten har stängts på grund av att det helt enkelt blivit omöjligt att leva på inkomsterna då allt fler kunder flyttar från- eller undviker att handla i området. Hebron var tidigare ett viktigt handelscentrum och därför en relativt rik stad. Idag deltar tusentals människor i Röda Korsets matprogram.

Den palestinska myndigheten grundade Hebron Rehabilitation Committee (HRC) år 1996. Den fristående organisationens mål är att uppmärksamma Hebrons unika kulturarv och bevara stadens arkitektoniska identitet. Genom att restaurera och återuppliva den gamla staden vill organisationen få palestinska araber att flytta tillbaka till de övergivna husen vilket hindrar de israeliska bosättningarna från att expandera och ta över staden. HRC får internationellt stöd från bland annat Spanien och SIDA och har hittills restaurerat över 800 lägenheter. Tidigare i våras arrangerade Arkitekturmuseet en utställning om Hebron i samarbete med Arkitekter Utan Gränser och HRC.

Jag får en guidad tur i staden av den unge civilingenjören Islam. Han arbetar sedan två år med HRC:s restaureringsprojekt och berättar om hur arbetet fungerar i praktiken.
- Vi ändrar helst ingenting av den ursprungliga arkitekturen, säger Islam. Vi försöker använda samma material och tekniker – allt för att resultatet ska bli så identiskt med originalet som möjligt. Mestadels är det sandsten som gäller.

Islam är en av de drygt 50 anställda på Hebron Rehabilitation Commitee som arbetar med att restaurera Hebrons gamla stad.

Levnadssättet har dock förändrats genom århundradena. Många av husen har två eller tre våningar med flera rum på varje plan, byggda för att husera en stor familj. Islam berättar att allt fler vill ha egna mindre lägenheter, att bo tillsammans med farföräldrar, mostrar och kusinbarn är inte längre en självklarhet. För att göra husen mer funktionella avgränsas de ofta och delas upp i flera lägenheter.
- Men vi ändrar så lite det bara går, säger Islam. Istället för att mura igen ett valv och skapa en ny vägg sätter vi till exempel upp en dörr. Vi kan försegla den om familjerna som flyttar in vill det, men det ska synas att det egentligen varit en passage där, fortsätter han.

Islam tar mig till ett nyligen färdigrenoverat hus där han visar mig runt och berättar hur arbetet gått till. Vissa konstruktionstekniker har gått förlorade genom århundradena vilket lett till en del bekymmer. Genom problemslösning och studier av gamla ritningar har det mesta kunnat lösas. Byggnadsarbetarna har gått kurser för att lära sig utföra arbetet på rätt sätt, vilket är ett av flera exempel på positiva bi-effekter av HRC:s restaureringsarbete. Ett annat är de hundratals arbetstillfällen som skapats direkt eller indirekt i Hebron med omnejd.

Urvalsprocessen skiljer sig, men kontakt tas alltid med husets ägare. Restaureringenskostnaderna är gratis men ägaren förbinder sig att låta andra bo i huset de första fem åren efter renoveringen. Hebronborna kan sedan ansöka om att flytta in i lägenheterna, vem som till slut flyttar in bestäms av HRC.

- Vi vill att de tar hand om husen, säger Islam. Det historiska och kulturella värdet är enormt så vi gör en bedömning av ansökandena innan vi väljer vilka som får flytta in. Vi vill stärka banden mellan befolkningen, husen och staden, fortsätter han.
Trots att hyran är gratis och att el, vatten och sjukförsäkring täcks av HRC är det inte alltid lätt att få folk att flytta till den gamla staden. Det säger en del om de israeliska bosättarnas - och den militära närvarons - inverkan på livet i området.

- De allra flesta som flyttar tillbaka är väldigt fattiga, säger Islam. Det är problematiskt, vi skulle vilja ha en större mångfald bland människorna som bor i området, men som läget är just nu – vad kan vi göra? undrar han och slår ut med armarna.

HRC:s arbete är inte okontroversiellt bland lokalbefolkningen.
- För många som knappt har mat på bordet är det svårt att motivera varför vi lägger ner dyra pengar på att restaurera gamla stenhus när det hade varit billigare att riva dem och bygga nytt. Jag har full förståelse för det, men jag tycker ändå att vi gör rätt som bevarar denna unika stadsdel, fortsätter Islam.

HRC:s arbete har gett resultat. Genom att restaurera skolor, förbättra infrastruktur, anlägga lekplatser och renovera människors hem har man lyckats vända den negativa utflyttningstrenden – numera ökar befolkningen i området. Nyligen kom organisationen ut med en tjock fotobok som beskriver HRC:s arbete och berättar om stadens historia, politiska situation, invånare samt lokala specialiteter som glas- och sandaltillverkning.

Hebron Rehabilitation Commitee förtjänar att uppmärksammas. Att finna ett sådant positivt och mångfacetterat projekt i en stad med en så svår situation som den Hebron befinner sig i ger hopp för framtiden. Många människor världen över kan lära från deras arbetssätt och filosofi när det gäller bevarandet av unika miljöer.