Hamas. Jag lar knappast vara den enda som forvanades over den palestinska valresultatet. 76 av 132 platser i parlamentat ar inget annat an en total seger for Hamas. Det genomkorrumperade Fatah fick inte mer an drygt halften sa manga mandat. Jag tycker det ar uppenbart att det palestinska folket har visat sitt missnoje med hur Fatah och PLO, med Yassir Arafat i spetsen fram tills for ett ar sedan, har styrt. Liksom det ar en tydlig protest mot Israel, USAs och vasteuoropas forda politik i palestinafragan. Nar man hor Bush, Blair, Annan och israeliska politiker uttala sig om Hamas fundamentalism och namna avvapning som ett av flera krav for att ens fora en dialog med Hamas, dvs det palestinska folket, sa tycker jag man bor ha en del saker i atanke.

Till exempel fick Hamas i borjan, under 80-talet, stod av Israel i syfte att forsvaga Arafat och PLO och splittra det palestinska motstandet. Pa liknande satt som talibanerna fick stod i Afghanistan av USA.
Det var forst efter att Israel i borjan av 90-talet utvisade over 200 hamasanhangare till Libanon, dar de kom i kontakt med Hizballah, som Hamas borjade anvanda sig av sjalvmordattentat. Hizballah som till stor del bildades och formades av Israels invasion av Libanon 1982 som inte avslutades forran maj 2000.
Israel, konstant uppbackat av USA, har vagrat gora nagra storre eftergifter i fredssamtalen och fortsatt med sin aggressiva ockupationspolitik. Det byggs fortfarande nya bosattningar och de fortsatt daliga forhallandena i de palestinska omradena paverkar manniskor att bli mer radikala.
I det israeliska parlamentet finns minst lika radikala och "fundamentalistiska" partier representerade, vilka ibland har en avgorande stallning nar Knesset ska fatta beslut i olika fragor. Det ar ovanligt att man hor omvarlden reagera lika starkt mot dessa grupper som mot Hamas.

Som vanligt talas det om att satta hart mot hart. Man diskuterar huruvida man ska stalla in ekonomiskt bistand, vagra fora dialog, etc. Bush sa igar att det var uteslutet att fora en dialog med Hamas och Kofi Annan menade att det var omojligt att forena demokrati med vapen och kravde att Hamas avvapnar sig. Plotsligt sag jag grisarna i Orwells "Animal farm" framfor mig. Politiskt star jag valdigt langt fran Hamas. Men jag kan forsta att manga palestinier ar trotta pa Fatahs korrupta politik som inte lett till nagonting och omvarldens ovilja att satta press pa Israel att gora eftergifter. Det ar egentligen inte konstigt att Hamas blivit sa starka. Jag delar inte uppfattningen att valresultatet visar pa att palestinierna inte ar villiga att fora dialog for att fa fred. Hamas och Islamic Jihad var valdigt svaga strax efter att Osloprocessen inleddes vilket tyder pa att palestinierna ar trotta pa krig och konflikter och vill leva i fred och sakerhet. Daremot ser jag resultatet som en stark protest mot att fredsforhandlingarna inte latt till nagra resultat, vilket bada sidor har skuld i.

Jag tror att omvarlden gor ett stort misstag om de avvisar Hamas som religiosa fundamentalister man inte kan fora en dialog med. De har blivit valda i demokratiska val och om man vagrar tala med dem sa har man omyndigforklarat ett helt folk. De som tror att 60% av palestinierna plotsligt blivit muslimska fundamentalister begar att stort misstag. Jag har stott pa manga sekulara palestinier, kommunister och socialister, som glads at Hamas framgangar. Man ar helt enkelt javligt trotta pa dagens situation och vill fa en forandring. Fatah och den palestinska vanstern har fatt manga chanser, nu ar man beredda pa att ge Hamas en chans.

Jag tor att Hamas ar overraskade och inte vill leda palestinierna ensamma, det ar mycket lattare att vara i opposition an att ta ansvar for den politik som fors. Nu ar det upp till Hamas att visa for sina anhangare att de klarar av att styra, vilket ar langt ifran sjalvklart. Hamas loper en stor risk att tappa fortroende och det ganska snabbt. Hizballah har inom loppet av 20 ar genomgatt en radikal forandring och ar nu representerade i den libanesiska regeringen, kanske kan nagot liknande ske inom Hamas? I borjan var ett av Hizballahs huvudmal att infora sharia, islamisk lag, i Libanon. Motstandet mot detta var enormt bland saval sunnimuslimer som shiamuslimer och Hizballah har blivit tvugna att anpassa sig for att inte forlora stod. Jag tycker man bor vanta med fordommanden och istallet lysna pa vad Hams har att komma med.

Det pagar ett krig mot terrorismen och det ar latt att stampla grupper for att vara terrorister. Da skalar man bort allt manskligt och skapar nagot smutsigt som man kan och bor bekampa med alla mojliga medel. Det ligger i manga landers intresse att fora ett sadant krig mot terrorismen. USA, England, Kina, Ryssland, Israel, Egypten, Jordanien, Algeriet och Indien ar nagra av dem som kan dra nytta av kriget mot terrorismen for att legitimera minst sagt tveksamma handlingar. De lander och regimer som valjer att inte befatta sig med och/eller infor sanktioner mot Hamas gor sig skyldig till en tyvarr mycket vanlig dubbelmoral. Hur ar det med regimen i Egypten till exempel? Ar det ratt att stodja en diktatur som forhindrar demokratiska val som sannolikt skulle leda till stora framgangar for islamister? Var det ratt att salja vapen for miljarder till kung Hassan i Marocko som anvandes for ockupationen av Vastsahara och dessutom drog pa marockanera en enorm statsskuld? Hur var det med Nelson Mandela och ANC? Om jag inte minns fel var Sverige ett av fa lander som stodde ANC som av bland andra USA ansags vara terrorister? Vart ska man dra gransen for vilka man kan och inte kan prata med? Vad ar ratt och vad ar fel? Jag avslutar min utlaggning med nagra rader fran Svenska Akademien som jag hoppas att Persson, Chiraq, Berlusconi, Putin och alla andra politiker lyssnar pa innan de tanker en tanke till.

okunskap, nar man inte riktigt vet ar det sa skont att ta till lite
okunskap, kan forvandlas till fakta om man bara vill ja
okunskap, en iskall fasad nar man ar ensam och radd

okunskap, oj
vill nan vanda den till kunskap star jag klar och beredd
okunskapen styr i vara institutioner
forsvaras med kraft, befaster positioner
okunskap har aldrig nagra nya visioner
okunskap tar plats i alla texter och skrifter
radsla och hat som vara starkaste drifter
bland alla droger och gifter

okunskap nar man inte riktigt vet ar det sa skont att ta till lite
okunskap
kan forvandlas till fakta om man bara vill ja

beslutet ska tas, den som avgor det ar du
om vi vill borja framtiden nu
inget ar for svart, ingenting ar tabu
om vi vill borja framtiden nu